<Plats nr 2 för sponsor >

Ledig (s)

NCG

.   Tidigare gallups
Fun

Data Research DPU ab
Torsvikssvängen 34
181 34 Lidingö


Tel +46 (0)8 446 07 71
Skype sjanstal

eMail till Sören Janstål

Sören Janstål
Sören Janstål
Data Research DPU
Data Research DPU ab
Data Research för Data Produkt Utvärdering

Follow sorenjanstal on Twitter

Sören Janstål
Sören Janstål

Marknadsutbud och utvärderingsmetodik för afffärs- och ekonomisystem

I detta anförande beskriver jag hur man utvärderar standardsystem inom ekonomi, främst ur synvinkeln hur ett affärssystem kan bidra till en effektiv ekonomistyrning. Med standardsystem inom ekonomi menar jag, i detta sammanhang, redovisning, leverantörs- och kundreskontra, MPS, order, lager, fakturering, personal, säljstöd etc.

Utbud

Mångfald

I slutet av 1989 påbörjade jag en löpande inventering av vilka affärssystem som finns på den Nordiska marknaden. Inventeringen begränsades till fleranvändarsystem.

Till dags datum har jag funnit 300 system från 200 leverantörer. Fler system är på väg. Bl.a. från Norge där man hade en vikande efterfrågan i slutet av 80-talet och ville utvidga sin marknad.

Jag bedömer att 8 000 företag och organisationer byter affärssystem 2001. Varje leverantör säljer i genomsnitt 50-60 system per år.

 

Nyutveckling

Utvecklingskostnad

Ett affärssystem kostar 10-25 miljoner att utveckla. Tillsammans torde man ha investerat över 5 miljarder kronor på befintliga standardsystem inom ekonomiområdet. Om man lägger till dom egenutvecklade systemen så representerar dessa tillämpningar betydande investeringar.

 

Inhemska system

Merparten av alla system har inhenskt ursprung, uppskattningsvis 80%. Flertalet kunder har gjort bedömningen att nordiska affärssystem återspeglar nordiska lagkrav och praxis bäst. Denna nationella uppfattning tycks vara unik för Norden. Vi kan förvänta ett stort inslag av utländska system på den nordiska marknaden. Grannländerna är representerade. Amerikanska och andra europeiska system kan komma att öka avsevärt.

Fördelning på datortyp

Det finns ett anmärkningsvärt stort antal system utformade för Unix, ca 90 av 300.

Leverantörer som använt programmeringsspråk av typen C, Progress och Dataflex har lyckats väl att tekniskt vertikalt portera sina system till såväl MS-DOS som Unix. Bland dessa system märks Bravo och Ergosoft. De som använt mer traditionell teknik, exempelvis programmeringsspråket Basic, har haft det svårare. Det finns också exempel på lyckad horisontell portering, dvs att köra system i olika minidatortyper. Exempelvis kan PowerPlus köras i de olika miljöerna HP, Data General, Unix, DEC VAX/VMS och IBM AS/400 genom god porteringsmöjlighet i 4GL-språket PowerHouse. Vanligt har också varit att portera mellan IBM-stordatormiljöer och DEC VAX/VMS. Exempel på detta är Masterpiece.

Förnyelse

Större förnyelse ju billigare/mindre datorer

Antal

Antalet affärssystem på den nordiska marknaden ökar med mer än 25 per år för närvarande. Den största ökningen sker på persondatorer och den minsta på stordatorer. Systemen på stordatorer har varit långlivade. Livslängden har legat på mer än 10 år. Man kan förvänta sig att system för de mindre datorsystemen kommer att ha livslängd på hälften.

 

Teknik

Ekonomisystemen adapterar ny teknik i förvånansvärt långsamt tempo. DB2, som är IBM's databashanterare för stordatorer sedan flera år, används endast av SAP's R2 system och Masterpiece. Ett 30-tal använder relationsdatabaser. Exempel är Agresso, Devis, ES4-Mistral, Harmony, IM*ESS, Maskot, Pro:MIS, System 4 och Unistar. Få är utvecklade från början med fönsterteknik (X-Windows, MS Windows, Presentation Manager etc). Hälften har dock fått fönsterteknik pålagd i efterhand. De utnyttjar sällan fönstertekniken fullt ut. Drygt 100 av systemen har externa kopplingar till spread-sheet och andra PC verktyg, t.ex. till Lotus 1-2-3, Excel och dBASE.

Leverantörer

Stabilitet

I Svenska Dataföreningens produktregister från 1989 fanns 65 leverantörer av affärssystem listade.

Det kan konstateras att minst 34 av dessa har fusionerat eller uppgått i något annat företag fram till februari 2001. Åtminstone 7 av dessa har tvingats till detta på grund av ekonomiska problem.

Applikationsursprung

Starka funktioner

Vanligtvis har affärssystemet utvecklats och vidareutvecklats för ett specifikt företag. Detta bestämmer var systemets starka sidor ligger, vilket är betydelsefullt ur ekonomistyrningssynpunkt. Om systemet är framtagit för byggbranschen, kan man anta att systemet har välutvecklade funktioner för projektuppföljning och anläggningsredovisning. Detta är också fallet för systemet adeEko, som ursprungligen togs fram för Diös-koncernen.

Hogia's system är utvecklat i samarbete med bokföringsbyråer, och är därigenom lämpligt för dessa.

Denna aspekt bedömer jag som ett väsentligt kriteria på hur stor förmåga affärssystemet att bidra till effektiv ekonomistyrning.

Överlevnadsförmåga

Då ett affärssystem erfordrar löpande stöd, utbildning, vidareutveckling, anpassning till ny teknik, är kontinuitet hos leverantörer viktig. Räkna med att den årliga kostnaden för detta ligger på 10-20 procent av den initiala investeringen.

Leverantörens och även systemets överlevnadsförmåga är därför en av de viktigaste aspekterna, men samtidigt den svåraste att bedöma. Oavsett vem leverantören blir, bör man på förhand tillförsäkra sig om källkoden. Detta görs genom köp eller deponering.

 

Skillnader mellan system

Funktionellt

Förvånansvärt få skillnader finns i den funktionella omfattningen mellan olika affärssystem. En skillnad är flexibiliteten. System såsom Scala, STYR/400 och Horisonten har en avancerad och omfattande parameteruppsättning eller rapportgenerator där man kan variera användningen. Å andra sidan är de svårare att installera.

Helhet

Anmärkningsvärt är att system utvecklade för persondatorer och Unix ofta är komplettare än de för stordatorer. Samma leverantörer har utvecklat inte bara redovisningssystem utan även angränsade system, såsom reskontran, löner, order, lager, fakturering och materialstyrningssystem. Leverantörer för minidatorer har avgränsat sig mer. En typisk konfiguration här består av redovisning, reskontran och materialstyrning. Deras kunder använder i stället lönesystem från annan leverantör.

Ett system för stordatorer är ändå mer begränsat. Att utveckla system för stordatorer är ofta betydligt kostsammare än för persondatorer. Dessa leverantörer har då helt enkelt inte haft råd att ta fram system för angränsade områden. För att kunna göra detta behövs ofantligt stora programvaruhus. I norden finns före närvarande inget sådant företag. Det krävs företag i storleksordningen 2000 anställda såsom SAP för att kunna göra detta.

Tekniskt

De största tekniska skillnaderna mellan olika affärssystem är att systemen för stordatorer ligger i att kunna hantera stora volymer med god säkerhet. Skillnaden är inte enbart tekniskt betingad utan även organisatorisk. Mini- och stordatorinstallationer har traditionellt haft speciell personal för att kunna hantera sådana frågor.

Andra tekniska skillnader är valet av programmeringsspråk. En del leverantörer har valt att använda 4GL språk och andra mer traditionella språk såsom Cobol, Basic och C. För 4GL talar billigare utveckling av system. För traditionella språk talar lätthet att få tag i programmerare och portabilitet. Motsvarande skillnader finns vid valet av databas- och registerhanterare.

Vissa system har sofistikerade externa kopplingar, t.ex. till bank- och postgiro. Andra system har färdiga kopplingar till persondatorer. Vanlig koppling är till kalkylprogrammet Lotus 1-2-3.

 

Trender

Då operativsystem anpassade för 32-bits smådatorer (PC) blir mer utvecklade än idag, kommer även affärssystem att förändras. Vi kan räkna med att säkerheten och volymkapaciteten i dessa kommer att förändras radikalt inom 3-4 år. Prisbilliga och fullfjädrade affärssystem blir då tillgängliga.

Det finns en trend att teknik som fönsterteknik, objektorienterad design och relationsdatabaser kommer att användas mer och mer.

Breda system blir vanligare även för storföretagen. Det möjliggör att förflytta ekonomistyrningsfunktioner till de enskilda operationerna. Ekonomisystemen kommer att bli renodlat kamerala. Ekonomistyrning kommer att göras i inköps-, lager-, material och ordersystemen snarare än i redovisningssystemet.

Fusioner och uppköp kommer att fortgå. Nya system kommer in från utlandet. Generationsväxling till ny client/server teknik sker för dom inhemska. Dagens 280 system kommer att öka med minst 10% per år.

 

Client/Server och affärssystem

Behöver vi fortfarande dataavdelningar? På kort sikt behövs de i allra högsta grad för att klara datavärldens s k tredje våg, som är på väg. Utvecklingen av client/server kommer att medföra lika stora förändringar som när databranschen en gång gick från batch-bearbetning till on-line. Den första vågen var att datorn introducerades på 50-talet, den andra innebar att bildskärmen hamnade på slutanvändarnas skrivbord i slutet av 60-talet. Under senare år har de enskilda befattningshavarna fått ökad tillgång till persondatorer. Detta har kraftigt ökat det man kallar personal computing. Den tredje vågen innebär att vi nu går med kompetens och utrustning från personal computing mot corporate computing dvs. att vi flyttar ner data och program av företagsintresse från centrala datormiljöer till användarnas persondatorer.

Hela förändringen till client/server- tillämpningar kan beskrivas som en jättelik decentralisering av data och information från centrala datasystem till de verksamhetsansvariga slutanvändarna.

 

Program och data hos slutanvändaren.

I takt med den snabba utvecklingen som inneburit att slutanvändarna idag arbetar i egna kraftfulla PC'n med alltifrån enkla ordbehandlingsprogram till avancerade kalkyl- eller beräkningsprogram, ökar också deras behov att få mer kontroll över sin egen information.

För tjugo år sedan delade till exempel 40 personer på lika mycket datakraft som en modern arbetsstation har idag. Dagens användare sitter alltså på en enorm datakraft. Nu gäller det också att lyfta över alltmer av programvaror och data så att databehandlingen kan skötas av de verksamhetsansvariga själva. I framtiden kommer därför program och data att ligga ute hos slutanvändarna till skillnad från idag där detta ligger i stor- eller minidatorer .

Idag har slutanvändaren svårt att komma åt information och data som lagrats i centrala datorer. Genom att flytta ut data och information till verksamheten, utnyttjar man också bättre de stora investeringar som redan gjorts av slutanvändarna i persondatorer.

Egna server

De flesta persondatorer är alltså idag så kraftfulla att de i princip fungerar lika bra som server som både mini- och stordatorerna gör. Genom detta får användarna möjligheter till kontroll över både program och den distribuerade informationen. Så kan t ex en marknadsavdelning på ett företag i sina persondatorer, momentant själva följa utfall mot budget för en marknadskampanj. Avdelningen bygger upp och arbetar i en egen server för de egna tillämpningarna. Detta ger de verksamhetsansvariga tillgång till mer direkt information än idag, men också möjlighet att korrigera och komplettera data som annars skulle administrerats via central databehandling.

Viss information kan i fortsättningen vara mer lämpad att ligga kvar centralt som t ex kundregister och huvudbokföring , men de centrala dataavdelningarnas uppgift i en client/server-värld kommer istället inriktas mot att koppla upp och underhålla näten för slutanvändarna.

Av 300 olika ekonomistandardsystem i norden är det enbart ett fåtal som är gjorda med tanke att passa in i en client/server-värld. Dataavdelningar och andra programmakare fullkomligt skriker efter programmerare som behärskar att utveckla användargränssnitt för Windows enbart för att klara av att hantera presentationen. Att hantera hela kedjan från registrering till slutanvändarens bearbetning och lokal lagring av information är än mer komplext. För att i framtiden möta ett behov, som kan uppskattas till hela 1 miljon programmerare runt om i världen varav 40 000 bara i Sverige, krävs ett av världens största omskolningsprogram.

Vad innebär client/server ?

Frågar man tio olika personer vad begreppet client/server innebär får man idag tio olika svar. Begreppet client server kan beskrivas både ur mjukvara och hårdvarusynvinkel.

Mjukvaran är uppdelad i två delar, en för clienten och en för servern. Dessa två programdelar samverkar och delar på data.

Ur hårdvarusynpunkt är clienten den dator som kör användarens mjukvara och är ofta en typisk PC eller arbetsstation på ett LAN vilket tillhandahåller funktioner som skrivare, databaser m.m. Servern förser clienten med tjänster. Det är vanligen en centralt delad dator och kan vara en kraftfull PC , en mini,- eller en stordator

Servern förser clienten med tjänster som t ex skivminnen, skrivare, databaser och kopplingar till nätverk. I mindre nätverk kan servern vara samma dator som nätverksfilservern, men är vanligen en speciellt avdelad dator för att få hög effektivitet.

Källa Bloor Research Group

Vid ett första steg mot client/server förser den centrala datorn (server) persondatorer med information för enbart presentation. En utveckling av detta är att man lägger mer av applikationerna, samverkan, på persondatorn men att data alltid lagras i servern. Ytterligare ett steg är att all applikation och presentation görs i persondatorn. Detta är egentligen den enklaste formen av client/server. För att detta skall bli riktigt användbart skall de båda datorerna samverka ordentligt. Inte bara lagra informationen i servern utan också i persondatorerna, distribuerat data, så att den som äger informationen har det i sin egen arbetsstation dvs har kontroll över och själv kan nå denna information utan att gå via servern.

Finns det då inga nackdelar med decentraliserad databehandling? En risk är att revisorerna ute på företagen kan få problem med att följa t ex en verifikation genom systemet. Verifikationer kan uppstå och dyka upp var som helst i ett client/server-system. Inga utvecklade tekniker finns idag för att följa en behandling genom hela flödet. Verifikationerna dyker därför upp som " popcorn " och orsakar s k " popcorn-fenomen".

Exempel på system som redan från början är utvecklade för client/server är

System Leverantör

Agresso Agresso Försäljnings AB

Jeeves Zeromation AB

Hansa Baltic Software AB

Maconomy PPU Maconomy AB

VISMA VISMA

SAP R/3 SAP

Smartstream WM-data

XOR XOR Förvaltning AB

Andra system anpassas successivt för client/server. De som från början är utvecklade för C/S kan naturligtvis utnyttja C/S tekniken bättre. Den andra gruppen har vanligtvis bättre funktionalitet då de utvecklats under betydligt flera år.

System och leverantörer som har påbörjat migrering mot Client/Server

System Leverantör

adeEko Adedata AB

System 90 Commentor AB

CDEVO ekonomisystem CDEVO AB

CROM Datorisering AB

GUDA/X Ergosoft

Horisonten Mandator AB

Masterpiece Computer Associates

Oracle Financials Oracle Svenska AB

Orion Akribi Data AB

Prosit Open WM-data

SAP R/3 SAP Svenska AB

IFS Applications IFS Data AB

Det är svårt att förutse vilka funktioner och informationsmängder som kommer att decentraliseras med denna nya teknik. Helt klart är att då de verksamhetsansvarige får klart för sig att tekniken tillåter närmare kontroll av data och bearbetningar kommer de att kraftigt agera för att uppnå detta. Dataavdelningarnas roll blir då att skapa en infrastruktur för detta. Ekonomiavdelningarna kommer att istället för att distribuera information bli fullt upptagna med att samla in den information som de behöver för att följa upp verksamheten och uppfylla legala krav. Dataavdelningar och programmakare kommer behöva sätta in massiva insatser i detta stora förändringsarbete.

Koppling till verksamhetsväsentliga applikationer

Egentligen tycker jag att man bör se valet av affärssystem först som ett tredje steg i val av system för effektiv ekonomistyrning.

Identifiera först de systemområden som är verksamhetsväsentliga. För en bostadsförmedling bör detta vara att matcha bostadssökande med tomma lägenheter. Steg 2 är att hitta ett system för detta. Först som tredje steg kommer val av affärssystemet.

Val av system - utvärderingskriterier

Normalt inom upphandlingssituationer är att bedöma prestanda, pris och leverantör. Då leverantörsstrukturen är under kraftig förändring, bör man vara extra noggrann vid leverantörsbedömningen. Diskutera gärna med en branschexpert. Datateknologin förändras för närvarande fort. Se till att leverantören följer med i förändringen. Vilka är det nuvarande systemet utvecklat för? Vilka starka sidor har det därför? Passar de ditt företag?

Sören Janstål


Tillbaka till andra white papers



ERP market, just this minute

Hämta faktainsamlingsformulär/ checklista för utvärdering av affärs- och ekonomisystem utan kostnad.

Lämna din egen bedömning av någon programvara eller system och erhåll marknadsanalys och checklista utan kostnad!

Lämna din egen bedömning av en IT leverantör och erhåll marknadsanalys och checklista utan kostnad!

Länk till evalu8IT. Mer än 650 utvärderingar av programvara, hårdvara och leverantörer

Data Research DPU
för utvärdering av IT - Informationsteknologi och Data Produkter


[ Beställning | Mer info | Förslag ny utvärdering ]
[ Konsulttjänster | Utbildning | Priser | Distributionslista ]
[ Kontakt ]

Tillbaka till Data Research DPU startsida.

Data Research DPU ab - Torsvikssvängen 34, SE-181 34 Lidingö, Sweden - Telefon 08-446 07 71 - Kontakt



Ataio

HansaWorld

Plats nr 9 för sponsor - Ledig (s)


Metodika

Ändrad senast lördag 6 april 2002