Det finns ett önskemål från programvaruföretag att bättre kunna integrera sina programvaror med andra företags produkter. Behovet är speciellt stort hos de leverantörer som har nischade lösningar.

Mot bakgrund av detta avser Programvarurådet att skapa en hemsida för att hjälpa företag i sitt integrationsarbete. Hemsidan ska informera om organisationer, specifikationer och affärssystem som är intressanta i ett standardiseringsarbete. Den bör även innehålla information om synkronisering av affärs- och verksamhetsprocesser.

Strukturen på hemsidan ska vara enkel och möjlig att underhålla med ringa medel. En arbetsgrupp från Programvarurådet är tänkt att ansvara för uppdatering och underhåll av hemsidan. Dessutom ska intresseföretag själva kunna uppdatera sin företagsinformation som är presenterad på hemsidan. På så sätt ska sidan bli självgenererande.

1.2 Målgruppen

Målgruppen är programvaruföretag som vill integrera sina produkter med produkter från andra företag.

1.3 Syfte

Syftet är att skapa en grund för Programvarurådets framtida webbnärvaro som på ett enkelt och pragmatiskt sätt ska informera om viktiga organisationer, integrationsstandarder, teknologier, tillämpningar och programvaruföretag som tar fram integrationslösningar. På det sättet ska webbsidan kunna skapa kontakter emellan intresseföretag och fungera som en kommunikationskanal för dem. Detta ska på sikt bidra till att höja kompetensnivån så att produkter från svenska programvaruföretag ska bli mer ”interoperabla”.

1.4 Mål

Målet är att ta fram fakta om viktiga organisationer och integrationsstandarder, utveckla en grundstruktur för webbsidans innehåll samt undersöka hur en självgenererande webbsida kan möjliggöras med ringa medel.

1.5 Uppdraget

Från början skulle Programvarurådets webbsida omfattade följande huvuddelar:

Information om svensk programvaruindustri
Information om organisationer som arbetar inom området
Information om standarder
Databas med information om olika affärssystem (repository)
Diskussionsforum
(Forum för att skapa ad-hoc arbetsgrupper för standardiseringsarbete)

Webbsidans struktur skulle kunna innefatta följande:

Startsida
- Introduktion
- Nyheter
- Navigation
Om Programvarurådet

· Programvarurådet

· IT-företagen och Sinf

· Medlemmar

· Kontakta oss

Omvärld

· Organisationer

o W3C

o OASIS

o EU

o GEA

o OMG

o www.cenorm.se

o www.uncefact.org

· Affärsprocesser

· Teknologier

o XML

§ Sammanfattning

§ Organisation/URL

§ Implementationer i Sverige

§ Kontatkpersoner i Sverige

o EbXML

o EDI

o XBRL

o Nya standarder

· Databaser

· Länkar

1.6 Avgränsning

Det finns olika tekniker för att skapa, underhålla och uppdatera en hemsida. Projektet har utifrån syftet och med hänsyn till projektets tidsram samt i samråd med projektledaren avgränsats till att omfatta följande delar:

Fact-Finding

- Information om organisationer som arbetar inom området.

- Information om integrationsstandarder.

XML-mall

CMS – Content Management System

Ramverket Cocoon

HTML-resultat: det slutgiltiga resultatet presenteras i form av en webbsida.

Bild 1 nedan visar en modell över webbsidans struktur. Examensarbetet omfattar fälten innehåll och regler. Formfältet uteslöts eftersom det i huvudsak handlar om marknadskommunikation.

Bild 1: Webbsidans struktur

1.7 Metodik

Gällande XML-mallen har vi använt oss av Internet och fått hjälp av anställda på P.Cap. Information för att konstruera XML-mallen har inhämtats på Internet samt hos P.Cap.

För faktainsamling om webbsidans innehåll som inkluderar information om organisationer och integrationsstandarder, har dessa organisationers och standarders egna webbsidor använts.

Det senaste och mycket omtalade tekniken som används för underhåll och uppdatering av innehåll på webbsidor kallas Content Management System (CMS). För förståelse av denna teknik, valdes litteraturstudie på området. På grund av brist på existerande böcker, uppsatser eller avhandlingar om ämnet Content Management System, tvingades vi att enbart nöja oss med de tillgängliga tidskrifter och artiklar som fanns om ämnet på Internet. Det som har saknats i detta litteraturstudie, har dock varit en mera kritisk synvinkel på konceptet Content Management. I de flesta fall ger informationen antingen en objektiv beskrivning av ämnet eller en alltför positiv kommersiell bild om produktspecifika Content Management System.

Vi har också valt att göra en fallstudie om ramverket Cocoon som ett exempel på ett produktspecifikt system där denna teknik används. Anledningen till att en djupare granskning av andra produkter inte valdes att presenteras var tidsbrist.

Vi har även intervjuat projektledarenPedro Capetillosom också är inblandad i arbetet med Programvarurådets webbsida, i syfte att ta reda på de organisationella krav och affärsbehov som Programvarurådet kan ha på det framtida system som ska hantera deras webbsida.

2. Fact-finding

Fact-finding omfattar innehållet på Programvarurådets webbsida. Den har specificerats till att omfatta tre stora kategorier:

- Organsiationer

- Integrationsstandarder

- Implementationer

Dock har fact-finding avgränsats enbart till insamling av information om organisationer och integrationsstandarder och getts en enhetlig grundstruktur. Nedan presenteras först fact-findingens grundstruktur på webbsidan. Därefter kommer information om organisationer och integrationsstandarder att presenteras.

2.1 Information om organisationer

Information har samlats om följande organisationer: W3C, UNCEFACT, SVEA, OASIS, GEA, CEN och OMG.

2.1.1 W3C (World Wide Web Consortium)

En forum för information, handel, kommunikation och gemensamma insikter.

W3C

En forum för information, handel, kommunikation och gemensamma insikter i syfte att

webben ska nå sin fulla potential dvs bli tillgänglig för alla människor, oberoende av deras apparater, programvara, nätverk, naturliga språk, kultur, geografisk placering eller fysisk eller mental förmåga.

Vad gör W3C?

W3C skapar webbstandarder som stödjer webbens evolution och försäkrar dess interoperabilitet genom att utveckla interoperabla (interoperable) teknologier (specifikationer, riktlinjer, programvara och verktyg).

Vem bör bli medlem?

W3C är öppen för alla typer av organisationer t ex inom handel, utbildning och statliga enheter. Individer kan också ansluta sig till W3C som medlemmar men processerna i W3C är designade för organisatoriska medlemmar och det saknas stödstruktur för hantering av stora individuella medlemmar.

Har 450 organisationella medlemmar från hela världen och har tjänat internationell erkännande för sina bidrag till webbens utväxt.

Exempel:

Arbetsområden/teknologier

Exempel på arbeten/teknologier hos W3C för att göra webben allmänt tillgänglig är följande:

- internationaliseringsaktivitet

- apparatoberoende-aktivitet

- röststyrnings-aktivitet

- webb-tillgänglighets-initiativ

W3C-språken är de byggstenar på vilken den semantiska webben vilar:

- RDF

- XML

- XML Schema

- XML signatures.

Specifikationer som W3C arbetar med:

- HTML

- SOAP

- XML

- XSL och XSLT

- Web Services

- DOM

Kontakt

W3C

c/o SICS
Box 1263
SE-164 29 Kista

Tel: +46 (0)8-633 15 19
Fax: +46 (0)8-751 72 30
www.w3.org

2.1.2 UN/CEFACT

UN/CEFACT är en förkortning av United Nations Centre for Trade Facilitation and Electronic Business och är en världsomspännande organisation inom standerna ebXML, EDI, Object Oriented-electronic Business och UNSM (United Nations Standard Message).

UN/CEFACT

UN/CEFACT är en världsomspännande organisation inom standerna EDI, Object Oriented-electronic Business och UNSM (United Nations Standard Message). De som använder sig av UN/CEFACT standarder är:

Multinationella dataföretag
The International Chamber of Shipping (ICS)
The International Air Transport Association (IATA)
The International Article Numbering Association (EAN)
The International Monetary Fund (IMF)

Vad gör UN/CEFACT?

UN/CEFACT arbetar med att:

Utveckla och förbättra standarder
Samarbeta med WTO, WCO, UNCITRAL, UNCTAD
Utveckla lämplig dokumentation och andra lämpliga förfaringssätt för att hjälpa till med implementationen av EDI

Vem bör vara medlem?

UN/CEFACTs arbete inriktar sig på stora nationella organisationer.

Exempel:

ebXML, EDI, Object Oriented-electronic Business och UNSM (United Nations Standard Message)

Kontakt

cefact@unece.org

www.uncefact.org

2.1.3 Svea

Ett nationellt utbildningsprojekt som utbildar och stimulerar företagare att använda elektroniska affärer som verktyg i en process för företagsutveckling.

Svea

I ett nationellt utbildningsprojekt, Svea, utbildas och stimuleras företagare att använda elektroniska affärer som verktyg i en process för företagsutveckling.

Målet för Svea är att öka affärsnyttan hos SME (små- och medelstora företag) och skapa effektiva
kund-leverantörs-processer genom att etablera och driva ett nationellt Svea-nätverk.

Vad gör Svea?

Svea arbetar med:

· affärsutveckling och nytta genom aktivt utnyttjande av elektroniska affärer,

· informationsspridning om elektroniska affärer, och

· att skapa effektivare kund-leverantörs-processer genom att etablera och driva ett nationellt Svea-nätverk.

Vem bör vara medlem?

Projekt SVEA vänder sig till små och medelstora företag men också i mindre enheter och organisationer inom den offentliga sektorn.

Exempel :

Svea anordnar seminarier och kurser för företag som vill utbilda sig i elektroniska affärer.

Kontakt

Projekt SVEA
Gamla Brogatan 21
111 20 Stockholm
Tel. 08 - 640 65 25
Fax. 08 - 640 55 96
info@projektsvea.com

www.svea.gea.nu

2.1.4 OASIS

OASIS är ett internationellt men icke affärsmässigt konsortium.

OASIS

OASIS är ett internationellt men icke affärsmässigt konsortium.

Vad gör OASIS?

I samarbete med andra försöker OASIS att främja och bidra till en konsensus inom näringslivet för godkännande och användning av produktoberoende format baserade på strukturerade informationsstandarder som SGML, XML, HTML, CGM. Detta i syfte att minimera risken med skilda tillvägagångssätt till standardisering och att undvika duplicering av insatser samt att försäkra interoperabilitet.

Vem bör vara medlem?

Alla företag, organisationer eller individer som kan ta fördel av någon representation i OASIS kan få medlemskap där.

Det finns för närvarande mer än 600 medlemmar både som medverkande och bidragsgivande affärsföretag samt som privatpersoner i 100 olika länder runt om i världen. Medlemmarna är leverantörer, användare, teknologer som mer eller mindre är involverade i nationella, internationella aktiviteter för att ta fram strukturerade informationsstandarder som XML och SGML.

Exempel:

- Tillhandahåller ett öppet forum där medlemmar kan diskutera marknadens behov

och inriktning

- Rekommenderar riktlinjer eller specifika applikationsstrategier för

interoperabilitet mellan produkter.

- Skapar, tar emot, koordinerar och sprider information som beskriver metoder, teknologier och implementationer av standarder.

- Utvecklar, förenar och anpassar standarder för e-handel.

- Producerar worldwide-standarder for säkerhet, Web services, XML

överensstämmelse, affärstransaktioner, elektronisk publisering, ämneskarta och

interoperabilitet inom och mellan marknadsplatser.

- Tillsammans med UN/CEFACT sponsrar utvecklingen av ebXML

pecifikationer.

- Sponsrar och tillhandahåller två Internetbaserade informationskanaler som

resurser för sammanslutningen vilka är Cover Pages och XML.org. Dessa

kanaler finansieras genom bidrag och sponsorer från affärsföretag och

organisationer inom XML-samfundet och OASIS medlemskapet för att de ska

behålla sin objektivitet gällande information och bättre möta samfundets behov.

- Har tekniska kommitté för ebXML Registry, Messaging, Collaborative Partner, och Implementation

- Exempel på specifikationer som de arbetar med är; ebXML, UDDI, UBL, XML, XSLT och Web Services

Kontakt

OASIS European Representative:
OASIS
C/O Sonnenglanz
Bakkersweg 7
3951 CS Maarn
The Netherlands

Tel: +31 622502011
Fax: +31 357727627

http://www.oasis-open.org/

2.1.5 Gemenskapen för Elektroniska Affärer (GEA)

GEA är en nationell organisation för att följa utvecklingen inom elektroniska affärer för standarder som XML, ebXML, EDI, osv.

Gemenskapen för Elektroniska Affärer (GEA)

GEA är en sammanslutning av organisationer som representerar användare och leverantörer av elektroniska affärer. GEA arbetar med frågor kring elektroniska affärer, med utgångspunkt i affärs- och verksamhetsutveckling, effektivisering och tillväxt. GEA fungerar som ett stöd till sina medlemmar i processen att följa med utveckling av olika standarder.

Vad gör GEA?

GEA arbetar med

Affärsutveckling och nytta

Informationsspridning

Lagar och politiska initiativ

Tillit och säkerhet

Fungerar som stöd till sina medlemmar att utveckla, samarbeta och ta del av alla standard som finns i marknaden

Vem bör vara medlem?

GEA har tre medlemskategorier:

huvudmän (Statskontoret, Svenskt Näringsliv),
intressenter (ABB Group Services Center AB, Bankgirocentralen BGC AB) och
abonnenter (Advokatfirman Delphi & Co, AB Electrolux)

Exempel:

EDI,
XML
ebXML

Kontakt:

GEA
Box 5501
114 85 Stockholm

Tel: 08-783 81 94

Fax: 08-783 82 94

www.gea.nu

2.1.6 CEN

CEN är en stor tillhandahållare av Europeisk standard och tekniska specifikationer.

CEN

CEN (Comité Européen de Normalisation) är en stor tillhandahållare av Europeisk standard och tekniska specifikationer. Deras mål är att främja frivillig teknisk harmonisering i Europa i samverkan med världsomspännande organ och partners i Europa. De partners man har i Europa är: Europeiska Kommittén för Elektroteknisk Standardisering (CENELEC) och Institutet för Europeiska Telekommunikationsstandard (ETSI).

Vad gör CEN?

CEN skapar i samarbete med sina partners Europeisk standard. De arbetar med procedurer som respekterar följande principer:

· Öppenhet och transperens,

· konsensus,

· nationellt engagemang,

· tekniskt sammanhang på nationell och Europeisk nivå och

· korrekt integration med annat internationellt arbete.

Vem bör vara medlem?

Endast nationella medlemmar räknas som riktiga medlemmar enligt Belgisk lag under vilken CEN är registrerad som en icke vinstdrivande internationell, vetenskaplig och teknisk organisation. 22 europeiska länder är medlemmar

Exempel:

CEN har satt standarder och normer inom områden som :

· Europeisk standard,

· Tekniska specifikationer och

· Tekniska rapporter.

Kontakt:

CEN

36, rue de Stassart
B-1050 Brussels

Fax: + 32 2 550 08 19
Tel: + 32 2 550 08 11
www.cenorm.be

2.2 Information om integrationsstandarder

Information om följande integrationsstandarder har samlats in: XBRL, UDDI, UBL, SOAP, SFTI, EDI, ebXML, Corba och XML.

2.2.1 Extensible Business Reporting Language (XBRL)

XBRL är ett elektroniskt format för att förenkla flödet av finansiella meddelanden, prestationsrapporter och annan finansiell information mellan mjukvaruprogram.

Extensible Business Reporting Language (XBRL)

XBRL är ett XMLbaserat ramverk som erbjuder den finasiella sektorn en standardbaserad metod att förbereda, publicera i olika format, tillförlitligt ta ut och automatiskt utbyta finansiell information inom statliga och privata företag. XBRL ökar användarvänligheten och genomsynligheten för finansiell information som gäller för nuvarande redovisningsregler.

Vad gör XBRL?

Erbjuder ett konsekvent ramverk
Skapar specifikationer
Skapar ”taxanomies”
Förbättrar processen att förbereda, analysera och publicera information i ekonomiska rapporter

Användare

Idag använder Morgan Stanley, EDGAR Online, Reuters och US Federal Deposit Insurance XBRL-tekniken.

Kontakt

XBRL International
c/o AICPA - Marisa Chung
1211 Avenue of the Americas
Sixth Floor
New York, NY 10036
United States of America
Tel: +(212) 596-6289

www.xbrl.org

2.2.2 Universal Description, Discovery and Integration (UDDI)

UDDI skapar en standardintegrationsplattform som möjliggör för företag att snabbt, enkelt och dynamiskt hitta och använda Webbtjänster över Internet

Universal Description, Discovery and Integration (UDDI)

UDDI skapar standardintegrationsplattform som möjliggör för företag att snabbt, enkelt och dynamiskt hitta och använda Webbtjänster över Internet. Vidare gynnar UDDI företag i alla storlekar genom att skapa en global, plattformsoberoende, öpper arkitektur för att beskriva företag och tjänster.

Vad gör UDDI?

Problem som UDDI kan lösa:
- Göra det möjligt för organisationer att snabbt upptäcka de rätta affärssprocesserna
- Definiera hur man startar handel när de rätta affärssprocesserna är funna

Användare

Finns inte upplagt ännu.

Kontakt

European Office:
OASIS
Bakkersweg 7
3951 CS Maarn
The Netherlands

Tel: +31 622502011
Fax: +31 357727627

www.uddi.org

2.2.3 The Universal Business Language (UBL)

Realiserar XML för e-handel.

The Universal Business Language (UBL)

- En OASIS teknisk kommitté

- En implementation av ebXML-s kärnkomponenter

- En XML-baserad affärsspråkstandard under utveckling

- En tvärsektor XML lösning

- Ej patentskyddad lösning

- Framtidens legala standard för internationell handel

- EbXML-s saknade del.

- Xml-baserad syntax regler

- En grund för multipla affärsdokumentdialekter och standarder

- Utvecklar designregler för XML-affärsdokument, strukturer för XML-syntaxens

kärnkomponent och ebXML kärnkomponenter som följer XML.

dokumentschema.

- Definierar en vokabulärstandard.

Vad gör UBL?

- är bunden till internationell semantic standardardisering

- är inte något speciellt ramverk utan är byggt för stöd till ebXML.

- är faktiskt inte en leveransfärdig ebXML, Ännu!

Användare

UBL är en sådan ny teknik att det inte finns några egentliga användare ännu.

Kontakt

www.oasis-open.org/committees/ubl/

2.2.4 Simple Object Access Protocol (SOAP)

SOAP står för Simple Object Access Protocol och är ett protokoll för informationsutbyte.

Simple Object Access Protocol (SOAP)

SOAP står för Simple Object Access Protocol och är ett protokoll för informationsutbyte.

Vad gör SOAP?

SOAP är ett XML-baserat protokoll som består av 3 delar:

Ett ramverk som beskriver vad som ingår i ett meddelande och hur man behandlar den
Ett antal avkodningsregler för att uttrycka instanser av applikationsdefinierade datatyper
En konvention för att representera avlägsna förfaringssätt när det gäller samta och svar

SOAP kan användas i kombination med ett antal andra protokoll

Exempel:

Soap-meddelande bygger på XML-tekniken

Användare:

Följande företag använder SOAP i sina produkter:

Cape Clear
DreamFactory
Helix Data Solutions
Iona
Kenamea
Rogue Wave
SilverStream
Software AG
The Mind Electric
UserLand

Kontakt

http://www.w3.org/TR/SOAP/

2.2.5 Singel Face To Industry (SFTI)

SFTI är den branschstandard som rekommenderas för offentliga sektorns elektroniska handel och som bygger på internationella och nationella standarder.

Singel Face To Industry (SFTI)

Single Face To Industry (SFTI) bedrivs i form av ett samarbete mellan Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbudet, Statskontoret och Kammarkollegiet. SFTI är den branschstandard som rekommenderas för offentliga sektorns elektroniska handel och som bygger på internationella och nationella standarder. Bakgrunden till uppkomsten av SFTI är 1994 års budgetproposition och i mars 1994 där ”en bred användning av IT i samhället rekommenderades”. Det mest grundläggande för SFTI är att den bygger på en ”öppen standard”. Detta för att ingen ska hindras att göra affärer med offentlig sektor. Vidare innebär det att offentlig sektor måste etablera standarder eller rekommendera standarder för elektronisk handel. Det ska påpekas att offentlig sektor inte fungerar som ett standardiseringsorgan utan SFTI är uppbyggt utav ett urval internationella standarder.

SFTI är uppbyggt kring:

Affärsscenarier och affärstransaktioner
Säkerhets- och tillitslösningar
Stöd ur juridisk och revisionell synvinkel

Vad gör SFTI?

Skapar standarder för handel med offentlig sektor
Kurs- och informationsverksamhet gällande införande av elektronisk handel
Datorisera handelsprocesser
Att fastställa vilka gränssnitt och standarder som skall gälla för elektronisk offentlig verksamhet

Användare

Statliga organ, kommuner och landsting

Kontakt

kerstin.wiss.holmdahl@svekom.se

2.2.6 EDI

EDI står för Electronic Data Interchange. Genom EDI utbyter man affärsdokument mellan två organisationers datorer på applikationsnivå.

EDI

EDI står för Electronic Data Interchange. Genom EDI utbyter man affärsdokument mellan två organisationers datorer på applikationsnivå och detta möjliggör för företag att överföra information på elektronisk väg med hjälp av standardiserade meddelanden. Det gäller sådant som exempelvis order, leveransavisering, avrop, faktura och betalning.

Vad gör EDI

Problem som EDI kan lösa:

o Utbyte av affärsdokument mellan två organisationers datorer

o skära bort onödig administration och pappershantering.

Användare

EDI är intressant för alla grupperingar och sektorer i samhället, små företag, stora företag liksom den offentliga sektorn

Kontakt

www.edi-information.com

2.2.7 ebXML

Ett globalt ramverk för informationsbyte inom e-handel.

ebXML

Electronic Business using Extensible Markup Language

ebXML är en serie specifikationer som möjliggör företag av olika storlek och i olika geografiska platser att utföra sina affärer över Internet. Genom ebXML kommer företagen att ha en standardmetod för utbyte av affärsmeddelanden, utföring av affärsförbindelser, kommunicering av data i gemensamma termer samt definiering och registrering av affärsprocesser. ebXML är sponsrad av UN/CEFACT och OASIS.

Vad gör ebXML?

Att tillhandahålla en öppen xml-baserad infrastruktur som möjliggör den globala användningen av e-handels information på ett interoperabelt, säkert och konsekvent sätt av alla parter.

Det tekniska arbetet av ebXML utförs av en gemensam koordineringskommitté s k Joint Coordination Committee (JCC). Denna kommitté består av medlemmar från UN/CEFACT och OASIS som tillsammans styr insatserna för anpassning och implementation av ebXML. Medan ebXML specifikationer utvecklas hos OASIS och UN/CEFACT, bär båda organisationerna gemensamt ansvaret för styrningen av utveckling, teknisk arkitektur och marknadsföring av ebXML.

Arbetsområden omfattar:

- Messaging Services

- Registries and Repositories

- Collaborative Protocol Profile

- Implementation, Interoperability and Conformance

- Core Components

- Business Process Models

Användare

Medlemskap i ebXML JCC består av näringslivets experter tillsatta av OASIS och UN/CEFACT. Kommittén är bildad av fem representanter från varje sponsororganisation.

Kontakt

http://www.ebxml.org

2.2.8 CORBA

CORBA en arkitektur och infrastruktur som datorapplikationer använder för

att arbeta tillsammans.

CORBA

CORBA (Common Object Request Broker Architecture) är OMG:s öppna, leverantörsoberoende arkitektur och infrastruktur som

datorapplikationer använder för att arbeta tillsammans. Genom att använda standardprotokollet IIOP, kan vilket CORBA-baserat program som helst, på nästan alla datorer, operativsystem, programmeringsspråk och nätverk samarbeta med vilket CORBA-baserat program som helst, på nästan alla datorer, operativsystem, programmeringsspråk och nätverk.

Vad gör CORBA?

CORBA är användbart i många situationer. Eftersom det på ett enkelt sätt integrerar maskiner av alla format, från en stor mängd leverantörer, är det

det bästa middleware:t för stora företag. Ett av CORBA:s viktigaste och mest använda användningsområden finns i servrar som måste hantera ett stort antal klienter med hög reliabilitet.

Användare

Det finns ett tusental företag som använder sig av CORBA.

Kontakt:

www.corba.org

2.2.9 Extensible Markup Language (XML)

XML är en metod som utvecklats under senare år för att strukturera upp och lagra data. XML medför ett utbyggbart, välstrukturerat, självbeskrivande och konsekvent sätt att beskriva och definiera data.

Extensible Markup Language (XML)

XML är en metod som utvecklats under senare år för att strukturera upp och lagra data. XML medför ett utbyggbart, välstrukturerat, självbeskrivande och konsekvent sätt att beskriva och definiera data. Formatet är speciellt anpassat för att överföras via Internet. XML-specifikationen och relaterade specifikationer är under ständig utveckling.

Vad gör XML?

Problem som XML kan lösa:

o Idealiskt för stora och komplexa dokument. Med XML kan man strukturera upp innehållet och specificera samband mellan olika dokument.

o Portabilitet: I dagens situation, när nätverk av information får allt mer ökad betydelse, måste olika datorer, operativsystem och applikationer utbyta data. XML-dokument är hårdvaru- och plattformsoberoende, och med fullständigt stöd för Unicode så kan användare utbyta dokument över hela världen, oberoende av operativsystem eller teckenuppsättning.

o Informationens beständighet: Mycket av den information som lagrats på olika datorsystem genom åren har gått förlorad. Oftast beror detta inte på att disketter eller andra medier förstörts under årens lopp, utan p.g.a. att man inte vet hur man skall tyda detta data då det inte finns dokumenterat hur man skall läsa formatet. XML däremot kan lagras i rena ASCII-filer samtidigt som själva lagringssättet av informationen är väl dokumenterat, ett lagringssätt som dessutom är i stort sett självbeskrivande.

o Områdesspecifika format: XML ger möjlighet för olika branscher, organisationer eller intresseområden att utveckla egna markup languages utformade efter egna önskemål och krav. Exempelvis skulle kanske ett bokförlag skapa ett eget Book Layout Markup Language för att standardisera och förenkla utbyte av data mellan personer och avdelningar. Ett exempel på ett områdesspecifikt format är Mathematical Markup Language (MathML) som används för att t.ex. inkludera ekvationer i webbdokument.

o Produktivitet: Ett strukturerat förhållningssätt hjälper skribenter att organisera information, och håller innehåll skilt från presentation. Denna särdelning möjliggör central styrning både av information och presentation vilket låter skribenter fokusera på innehållet snarare än hur det skall se ut, medan formgivare kan fokusera helt på det formmässiga.

o Återanvändning: Har man sammanställt viss information i ett XML-dokument kan man använda denna information till en mängd olika ändamål. Samma källa kan användas för att producera webbsidor, broschyrer, manualer etc., detta både p.g.a. att XML skiljer innehåll från presentation och det att formatet medger en hög grad av strukturering av informationen.

Användare

små- och medelstora företag

Kontakt

www.xml.com

3. XML-mall

För att kunna lägga upp insamlad information om organisationer och integrationsstandarder, har XML-taggar använts för att formatera innehållet. Detta ger en enhetligt struktur på webbsidans innehåll.

Nedan redovisas två olika XML-mallar som vardera har skapats för informationen om organisationer respektive integrationsstandarder. Därefter presenteras två implementerade XML-mallar på en organisation respektive en integrationsstandard.

XML-mall för organisationer

<?xml version '1.0' encoding="utf8"?>

<intro>

<text>

</text>

</intro>

<title>

<text>

</text>

</title>

<doing>

<text>

</text>

</doing>

< text>

< /text>

</member>

< text>

</ text>

</example>

</contact>

</organisation>

XML-labb för integrationsstandarder

<intro>

<text>

</text>

</intro>

<title>

<text>

</text>

</title>

<doing>

<text>

</text>

</doing>

<user>

<text>

</text>

</user>

</contact>

</specification>

Implementerad XML-mall för organisationer

<?xml version '1.0' encoding="utf8"?>

<intro>

<text>

Ett nationellt utbildningsprojekt som utbildar och stimulerar företagare

att använda elektroniska affärer som verktyg i en process för

företagsutveckling.

</text>

</intro>

<title>

<text>

I ett nationellt utbildningsprojekt, Svea, utbildas och stimuleras företagare att använda elektroniska affärer som verktyg i en process för företagsutveckling. Målet för Svea är att öka affärsnyttan hos SME (små- och medelstora företag) och skapa effektiva kund-leverantörs-processer genom att etablera och driva ett nationellt Svea-nätverk.

</text>

</title>

<doing>

<text>

Svea arbetar med:

affärsutveckling och nytta genom aktivt utnyttjande av elektroniska affärer,

informationssp ridning om elektroniska affärer, och

att skapa effektivare kund-leverantörs-processer genom att etablera och driva ett nationellt Svea-nätverk.

</text>

</doing>

<header>Vem bör vara medlem?</header>

<text>

Projekt SVEA vänder sig till små och medelstora företag men också i mindre enheter och organisationer inom den offentliga sektorn.

</text>

</member>

<header>Exempel:</header>

<text>

Svea anordnar seminarier och kurser för företag som vill utbilda sig i elektroniska affärer.

</text>

</example>

<header>Kontakt</header>

<name>Projekt SVEA</name>

<address>Gamla Brogatan 21

111 20 Stockholm</address>

<mail>info@projektsvea.com</mail>

</contact>

</organisation>

Implementerad XML-mall för integrationsstandarder

<intro>

<header>Extensible Business Reporting Language (XBRL)</header>

<text>

XBRL är ett elektroniskt format för att förenkla flödet av finansiella meddelanden, prestationsrapporter och annan finansiell information mellan mjukvaruprogram.

</text>

</intro>

<title>

<header>Extensible Business Reporting Language (XBRL)</header>

<text>

</text>

</title>

<doing>

<text>

Erbjuder ett konsekvent ramverk

Skapar specifikationer

Skapar ”taxanomies”

Förbättrar processen att förbereda, analysera och publicera information i ekonomiska rapporter.

</text>

</doing>

<user>

<header>Användare</header>

<text>

Idag använder Morgan Stanley, EDGAR Online, Reuters och US Federal Deposit Insurance XBRL-tekniken.

</text>

</user>

<header>Kontakt</header>

<name>XBRL International</name>

<address>c/o AICPA - Marisa Chung

1211 Avenue of the Americas

Sixth Floor

New York, NY 10036

United States of America</address>

</contact>

</specification>

4. Content Management System

För att kunna presentera ett lämpligt och enkelt tillvägagångssätt för underhåll och uppdatering av Programvarurådets webbsida som inte kräver större ekonomiska och administrativa resurser, har diskussionerna lett fram till att samla information om ett Content Management System och undersöka om det skulle kunna vara lämpligt för Programvarurådets ändamål med webbsidan.

4.1 Vad är ett Content Management System

Organisationer behöver sofistikerade verktyg och metoder för att hantera innehållet på sina webbsidor. Detta kan göras med hjälp av Content Management system. När man söker bland Content Management system på marknaden, finner man ett brett sortiment av möjliga lösningar som refererar till många olika verktyg. Vissa lösningar är i huvudsak en enda produkt och andra består av flera produkter som används tillsammans för att samla, bearbeta och leverera innehåll av olikartade typer från transaktionsservrar till databasservrar.

Det är viktigt att utifrån organisationens affärsbehov bestämma vilka komponenter i ett Content Management system man behöver och i detta fall försäkra sig om att det inköpta systemet har en acceptabel kompatibilitetsnivå med andra existerande servrar och datasystem i företaget.

För att sättas in i ett Content Management System och underlätta förståelsen av det kommer två scenario att beskrivas här nedan:

1: scenario

Ett företag bygger en webbsida. Innan man vet ordet av, har webbsidan växt till tusentals sidor där varje sida har sin unika, dynamiska innehåll och sina enskilda behov. Sidorna är ägda av många olika individer och grupper inom organisationen som har skilda ansvar för webbsidans olika delar. Av de involverade i innehållsskapandet, kan det finnas vissa tekniskt kunniga men de flesta är icke tekniska användare. Vissa sidor kräver konsekvent och minutuppdateringar av innehållet, andra endast periodiska underhåll.

Bidragsgivare och administratörer arbetar ofta på långa avstånd och med andra programvaror eller hårdvaror. Webbadministratorn jobbar konsekvent med att underhålla integriteten av webbsidan.

2: scenario

Ett företags webbsida har utvecklats från 12 sidor till tusentals sidor och verkar växa ytterligare för varje dag som går. Webbadministratorn och hans grupp har ändå kunnat hålla webbsidan minutuppdaterad och felfri. Underhåll är omedelbart och enkelt även för den minst tekniska bidragsgivaren. Webbteamet har möjlighet till kontroll av input från olika håll samt åtkomstkontroll och autentisering.

Varför finns denna skillnad mellan de där två scenarion? Svaret är Webb Content Management system. Content Management system är designade för att möta de rigorösa behoven hos företagens interna och externa nät. Ett CM system kan tillhandahålla de medel som behövs för att få en webbsida eller interna nät att fungera snabbt och enkelt. Dessutom försäkrar ett CM system att existerande webbsidor kan hantera den explosiva tillväxten som e-handel gett upphov till.

4.2 Komponenter i Content Management System

Utvecklingen av Content Management system växer så pass fort att det nästan är omöjligt att kunna ge en enhetlig bild om det. Därför beskrivs de kärnfunktioner som brukar finnas i de flesta grundläggande CMS och som är viktiga för ett CMS.

Innehållskapande (authoring)

Webbsidans innehållskapande är ett område där olika CM system varierar. Vissa har alla skapandeverktyg och vissa har inga. Vissa system stödjer de flesta utomstående skapandeverktyg medan andra är enbart förenlig med patentskyddade produkter. Om användarna som bidrar till innehållet är tekniskt skickliga ska hänsyn speciellt tas till användarvänlighet hos skapandeplattformen, samt ska innefatta templates och hjälpverktyg.

Utveckling

När det gäller stöd för webbutvecklingsverktyg, ju bredare desto bättre. Frågan är om systemet har egen utvecklingsverktyg eller finns det stöd för andra utvecklingsverktyg.

Publicering

Har CMS integrerade webbserver, ihopsamlade webbservrar eller stöd för utomstående webbservrar? När man hanterar en stor webbsida, vill man vara säker på att CM systemet kan placera ut innehållet till många geografiskspridda servrar. En annan viktig sak är automatiserade utplacering som inte har godkännande tilläggsprocesser för att göra det enkelt för vem som helst i organisationen att kunna mata in data i innehållsramverket. De flesta CM system begär fortfarande av användarna att skaffa publiceringsrättigheter innan de kan publicera till webbsidan utan en administrators hjälp eller närvaro.

Kravet på publiceringen av webbsidans XML-baserade innehåll i multipla format t ex i HTML (webb), bilder, utskrift eller PDF kan uppfyllas genom den strikta separationen av innehåll och presentation som ett CMS tillhandahåller. Grundidén att separera administrationen av innehåll från designen sker genom att själva designen lagras i Templates medan innehållet lagras i en databas. Templates gör innehållet tillgängligt genom varierande kanaler (trådlösa maskiner, email, fax, webb). När en användare begär en webbsida så kombineras delarna för att skapa den publicerade sidan t ex i HTML-format genom att hämta innehåll från databasen och applicera template-relger på den. Templaten möjliggör för innehållskaparna att kunna skapa innehåll mha olika standardapplikationer t ex Microsoft Word, HTML och kunna skicka dem till webbsidan för vidare integrering in i företagets publiceringssystem. CMS bör då ha stöd för webbskapande verktyg som Frontpage eller DreamWeaver för att designa template så att användare kan införa sitt innehåll i templaten via en webbrowser. Själva templaten måste också kunna stödja olika format t ex text, PDF, MP3, JPEG osv. Template inför sedan innehållet i databasen och placerar den automatiskt i en lämplig Workflow-process. Templates tillåter också att göra enkla ändringar utan att av slump göra stora modifikationer som kan påverka hela webbsidan. Användningen av templates för sidproduktion och redigering går långt när det gäller att försäkra sig om en konsekvent och överensstämmande innehåll genom att hålla en enhetlig form igenom olika sidor. Templates sparar också tid eftersom multipla sidor har möjligheten att återanvända vanlig text, bild, och layoutdelar.

Personifiering

Avsikten är att attrahera besökarna till webbsidan genom att webbsidan bemöter varje individuell besökares behov. Den levererar innehåll som drar besökarna till sig omedelbart utan att de ska behöva läsa, se eller höra innehåll som inte alls har med dem att göra. Besökarna vill ha skräddarsydda innehåll. Detta innebär innehåll baserad på besökarens profil eller land eller region där besökaren bor. Profiler kan vara användardefinierad eller baserad på besökarens beteende under dess senaste besök av sidan.

XML-rollen

Content Management systems databasverktyg fokuserar alltmer på XML (eXtensible Markup Language) och använder den som sin kärna. XML skiljer mellan formatering av innehållet (dess style) och själva innehållet. Själva innehållet ges en struktur mha tydliga definieringar av taggar som är lättförståeligt och innehållet är lätt återvinningsbart. Formatering till out-put text hanteras av XSL (eXtensible Stylesheet Language). XSL undersöker XML-filen och applicerar lämplig formatering till specifika taggar enligt fördefinierade regler t ex innehåll i en tagg som heter ”heading” tilldelas textattribut definierad med detta. En transformation uttryckt i XSL kallas Stylesheet som innehåller en rad template-regler. En template-regel har två delar: ett mönster som matchar noderna i XML-källan och text som ska ingå i den slutgiltiga output.

Det finns olika varianter av stöd för XML i Content Management System. En variant är att systemet sänder all data via en XML-fltreringsprocess där relevanta regler appliceras först på det förfrågade datat t ex säger till systemet var den kan hitta innehållet och hur den ska sättas ihop, sedan strömmar den igenom XSL-modulen för att omvandlas till det slutgiltiga formatet (t ex HTML eller filtyper som PDF) för att skickas till webbsidan.

Säkerhet

Alla ledande CM system har user authentication och någon form av access control för tillgång till servrar, webb, underkataloger, individuella items osv. Detta inkluderar ofta möjligheten att specificera många typer av roller för administratorer och medföljande privilegier för andvändarna t ex att publicera fri utan godkännande mm. En annan säkerhetsaspekt är om produkten kan integreraas med en tredje part eller befintliga verktyg för access control. Vissa produkter stödjer sacra uppkopplingar som Secure Sockets Layer (SSL).

Administration

Utifrån administrations synvinkel, borde en CM lösning vara enkel men ändå multidimensionell. Man ska bl a tänka på:

- Vilken interface CMS ska stödja t ex Java, Windows, NT, Mac.

- Inkluderar CMS en grafisk användargränssnitt eller en command-line interface?

- Kan administratorn hantera multipla webbsidor och servrar från det administrativa gränssnittet?

- Inkluderar den valmöjligheter för versioneringsstöd? I så fall är de automatiskt eller manuallt skapade?

- Finns möjligheten att söka efter en komponent mha olika typer av kriterier?

Workflow

Workflow (en fördefinierad sekvens av händelser) används för administration av innehållet igenom hela dess livscykel. Innehållet går igenom definierade sekvenser av aktiviteter från skapande, redigering (ofta på flera nivåer), nödvändiga godkännande till godkännande för publicering. Processerna i Worklflow bör kunna konfigureras utifrån organisationens policy och procedurer så att de skiljer sig beroende på olika användare.

Workflow är indelad i flera stora områden. Beroende på leverantör har dessa delar olika benämningar som innebär att skapa innehåll, hämta data, sätta ihop, leverera.

Content Management processen startar med insamling av innehåll från en mängd olika källor. En del innehåll existerar i en strukturerad form som en databas men de flesta leveransbehoven handlar om ostrukturerat innehåll t ex artiklar, faktablad, marknadsföringslitteratur osv.

En av de största utmaningar hos Content management är organisering och underhåll av ostrukturerade innehållskollektioner som ständigt ändras. Workflow-aktiviteterna relaterade till ostrukturerat innehåll (vissa aktiviteter kräver manuell input) är:

- Villkorligt innehåll (Conditioning content): Detta är ett viktigt tidigt steg som förbereder innehållet för att komma in i content management system. Här tilldelas nyckelord till innehållet för att underlätta kategorisering, sökning och personifiering.

- Dokumenthantering av ostrukturerat innehåll som har flera författare (Versioning): Detta innebär att ett innehåll-item kan ha flera författare. Då kräver redigeringsprocessen att fler än en person ska ha möjlighet att ändra innehållets item så att tillägg och ändringar ska kunna göras utan att förlora andras innehåll.

- Integration av koder och innehåll: både strukturerat och ostrukturerat innehåll kan vara associerade till särskilda templates för leverans. De kan behöva innehålla kod eller referera till kod (som i Style sheets) som påverkar leveransen eller uppträdandet av innehållet. (se bild nedan)

Template för dynamisk leverans av innehåll

Databassystem

Här lagras allt innehåll och metadata inklusive de processer och verktyg man använder för att få tillträde och administrera databasens innehåll. Antingen finns det inbyggd databas eller har systemet verktyg som kan kommunicera med externa databaser.

Databasen kan bedömas efter dess förmåga att:

Lagra innehåll: Databasen kan bestå av en eller flera olika typer av databaser t ex kan den inkludera filsystemet och serverns nätverksresurser. I det senare fallet kommer huvuddatabasen att organisera informationen i de andra databaserna.
Databasen måste kunna lagra:
- Text: vanlig text eller markup t ex HTML. I en relationsdatabas lagras koden som text i taggar. I en objektdatabas bryts koden ner i dess beståndsdelar (elements) och görs tillgänglig.
- Komponenter: databasen ska kunna skapa, modifiera och hitta komponenter där innehållet lagras.
- Binär och fil-baserad data t ex data, media och exekverbara filer.
- Olika typer av metadata
Selektera innehåll: databasen bör stödja både sökning i form av kod eller text så att komponenter med särskilda associerade metadata kan hittas.
Administrera innehåll: Databasen måste kunna hantera följande administrationsuppgifter:
- Säkerhet: läs- och skrivrättigheter för komponenter.
- Administration av användarresurser
- Status på innehållet
- Spåra innehållet
- Transaktionsloggning och återställning av större förändringar i individuella databaser eller i hela databasen.
- Input/output-processer som för informationen in och ut.

Ansluta till olika klienter. Databasen måste kunna kommunicera med olika typer av klienter via nätverket t ex LAN-baserade webbrowser, Internetbaserade webbrowser.

Andra viktiga funktioner i ett Content Management System

- Tillhandahållning av innehållet på flera språk.

- Integration med andra delar av ett informationssystem som t ex kunskapshantering och dokumenthantering.

- Skapande av kategorier för katalogisering av innehållet

- Stöd för de vanligaste versioner på browser t ex Internet Exploer, Netscape etc.

- Stöd för klientteknologier t ex HTML, kanske lite JavaScript också.

- Omedelbart ”load time”.

- Tillgångsmetoder till webbsidan för användarna som Bredband eller LAN

- Skalbarhet.

En varning

Vissa återförsäljare har tagit en äldre programvara och lagt till stöd för Extensible Markup Language (XML) och sedan paketerat ihop den som en CM system. Dessa har väldigt lite att göra med den riktiga Content Management System.

Det är också viktigt att veta att det finns ”legacy document management systems” designade för att kunna hantera innehåll. Då måste man ta reda på om det valda Content Management Systemet behöver integreras med ett annat befintligt Document Management System eller om det behöver en egen separat Workflow.

Själva implementationen av en Content Management projekt är en utmaning i sig där det finns ännu mer produkter än processer.

Sammanfattningsvis är content management ett arbete som involverar generering av innehåll av olika typer, användning av workflow för att administrera innehållet. leverans av innehåll genom att använda applikationer (se figur 1 nedan).

5. Ramverket Cocoon

Ett av de ställda kraven Programvarurådet har på sin webbsida är att hela innehållet ska vara i XML-format. Därför har vi valt att studera och analysera ramverket Cocoon som är ett XML-baserat Content Management System i syfte att ge ett exempel på ett enhetligt produktspecifikt system där denna teknik används. På grund av examensarbetets begränsade tid har studering och utvärdering av andra produktspecifika Content Management System uteslutits.

5.1 Vad är Cocoon?

Ramverket Cocoon började byggas i januari 1999 av Stefano Mazzocchi.. Den erbjuder en flexibel miljö baserad på separation av innehåll, logik och utseende (Style). Det centraliserade konfigurationssystemet hjälper att skapa, kategorisera och underhålla XML-serverapplikationer.

Cocoon interagerar med de flesta datakällor inklusive filsystem, XML-databaser och nätverksbaserade datakällor. Den anpassar levererat innehåll till olika format bl a HTML, PDF. Man kan köra Cocoon som en servlet lika väl som genom ett kraftfullt gränssnitt. Den abstrakta miljön hos Cocoon ger friheten att breda ut dess funktionalitet för att möta specifika behov i organisationen.

5.2 Hur fungerar Cocoon?

Cocoon separerar innehåll, utseende, logik och administration i en XML-baserad webbsida. Se bild nedan:

The Apache Cocoon Pyramid Model of Contracts

Cocoon skiljer sig från andra system i användningen av XML via publiceringsprocessen. Den är i grunden en servlet som fungerar likadant som alla andra servlets dvs tar emot förfrågningar, behandlar dem och genererar ett svar. Varje förfrågan som skickas till Cocoon-ramverket går igenom följande tre steg:

XML-data genereras antingen statiskt eller dynamiskt.
XML-data transformeras valfritt.
XML-datat formateras för output t ex till HTML.

5.3 Transformeringsarkitektur

Cocoon transformerar XML-datat genom att ta emot varje förfrågan, hitta en lämplig transformeringskanal för att transformera den, utför transformeringen och returnerar svaret i det format som transformeringskanalen har genererat.

En transformeringskanal består av följande delar (Se bilden nedan):

Generator (Generator): Har till uppgift att skapa en serie av XML-data som strömmar igenom transformeringskanalen.

Transformator (Transformer): en eller flera transformatorer finns mellan generatorn och publicatorn. Transformatron tillåter ändring av XML-datat.

Ihopsamlare (Aggregator): Producerar XML-data. Består av en eller flera delar där varje del är definierad av en XML-fil.

Publicator (Serializer): Har till uppgift att göra om XML-data till någon form av output. I Cocoon finns det inbyggda serializers för de mest populära formaten såsom XML, HTML, text, WML osv.

Basic Mechanisms

5.4 Fördelar och nackdelar med Cocoon

Fördelar med Cocoon

Cocoons styrka är att man kan skapa sidor som tillhandahåller samma innehåll i helt olika format beroende på:

· Klientens utrustning t ex webbläsare, WML-enabled phone, PDA using the HandWeb browser.

· Typ av browser t ex Netscape, Internet Explorer.

· Användarens språk.

· Säkerhetsnivåer.

Nackdelar med Cocoon

· Är ej en etablerad teknik

· Risken finns att inte tillräckligt många kommer att använda Cocoon och då

kommer detta att leda till svårigheter:

· att hitta erfarna programmerare.

· att ge support till applikationer som använder Cocoon.

5.5 Passar Cocoon till Programvarurådet?

Cocoon passar Programvarurådets behov på ett flertal punkter:

Det är möjligt att kunna ladda ner programvaran gratis.
Använder XML-format för innehållets struktur.
Finns stöd för databas.
Cocoon stödjer de flesta typer av browser som Internet Explorer, Netscape.
Anpassar levererad informationen till olika format.

6. Avslutning

Projektgruppen har till sist skapat en HTML-sida som innehåller information angående organisationer och specifikationer. Informationen har implementerats med den XML-mall som projektgruppen har skapat och är förberedd för implementation med XSL. Projektet är nu fullföljt enligt avgränsningarna men det återstår fortfarande vissa saker att utföra innan hemsidan är komplett som t.ex. skapa ett diskussionsforum , utforma en detaljerad kravspecifikation för att kunna välja ett Content Management system och leta upp fakta angående implementationer .

Bilaga 1

Ordlista

Content Management System

Ett program som används för att hantera innehållet på en webbplats på ett enkelt sätt.

Databas

Ett elektroniskt register med organiserad information. Databaser är bra att använda när man vill lagra stora mängder data. Ett användargränssnitt är ofta kopplat mot databasen för att den lagrade informationen ska bli tillgänglig för användaren.

Dynamiska sidor

En webbsida som skapas av webbservern varje gång en besökare går in på den. Den är alltså inte färdig från början, som ett html-dokument (statisk sida) är. Istället skickas filen till webbservern som läser koden och utför instruktionerna, t.ex. hämtar data från en databas. Därefter genereras HTML-kod innan sidan skickas till besökarens webbläsare.

Gränssnitt / interface

Möjliggör kommunikation mellan användaren och datorn. Ett gränssnitt kan t.ex. innehålla fönster, ikoner, m.m. som underlättar användandet av ett program.

PHP

Är en förkortning av Hypertext Preprocessor. Används för att skapa dynamiska hemsidor

Servlet

Ett litet program som körs på en server

Stylesheet
En fil eller formulär som definierar dokumentets struktur t ex sidans storlek, marginaler och typsnitt. Man kan definiera samma stylesheet för många document i ordbehandlingsrprogram och för publiceringsändamål t ex en för personliga brev, en för officiella brev och en för rapporter.

Template

Se Stylesheet

XML

Är en förkortning för extensible markup language. XML är en specifikation utvecklad av W3C. Den tillåter designers att skapa deras egna taggar

XSL

Är en förkortning för extensible style language. XSL är en specifikation för att separera utseende från innehåll när man skapar HTML eller XML-sidor

XSLT

Är en förkortning av Extensible Style Language Transformation. Språket används I XSL för att transfomera XML-dokument.

Ordlista
Content Management System	Ett program som används för att hantera innehållet på en webbplats på ett enkelt sätt.
Databas	Ett elektroniskt register med organiserad information. Databaser är bra att använda när man vill lagra stora mängder data. Ett användargränssnitt är ofta kopplat mot databasen för att den lagrade informationen ska bli tillgänglig för användaren.
Dynamiska sidor	En webbsida som skapas av webbservern varje gång en besökare går in på den. Den är alltså inte färdig från början, som ett html-dokument (statisk sida) är. Istället skickas filen till webbservern som läser koden och utför instruktionerna, t.ex. hämtar data från en databas. Därefter genereras HTML-kod innan sidan skickas till besökarens webbläsare.
Gränssnitt / interface	Möjliggör kommunikation mellan användaren och datorn. Ett gränssnitt kan t.ex. innehålla fönster, ikoner, m.m. som underlättar användandet av ett program.
PHP	Är en förkortning av Hypertext Preprocessor. Används för att skapa dynamiska hemsidor
Servlet	Ett litet program som körs på en server
Stylesheet	En fil eller formulär som definierar dokumentets struktur t ex sidans storlek, marginaler och typsnitt. Man kan definiera samma stylesheet för många document i ordbehandlingsrprogram och för publiceringsändamål t ex en för personliga brev, en för officiella brev och en för rapporter.
Template	Se Stylesheet
XML	Är en förkortning för extensible markup language. XML är en specifikation utvecklad av W3C. Den tillåter designers att skapa deras egna taggar
XSL	Är en förkortning för extensible style language. XSL är en specifikation för att separera utseende från innehåll när man skapar HTML eller XML-sidor
XSLT	Är en förkortning av Extensible Style Language Transformation. Språket används I XSL för att transfomera XML-dokument.